Tjejer, killar och programmering

Att få in fler tjejer inom tekniska yrken är inget nytt mål. Att fler killar intresserar sig för teknikämnet är något de flesta alltid konstaterar men sällan undrar över på djupet.

När det gäller datorer verkar samma dominans gälla. Intresset för att använda datorn kan vara liknande men att själv bygga ihop delar och att programmera så att spelen och webbläsaren fungerar som du själv önskar är mest killar som sysslar med. Under högstadiet är det inte så många och de flesta kan grovt kategoriseras som datornördar  vilka ibland helt saknar andra intressen än sina datorer och sitt spelande. 

Hur gör man då för att ändra fördelningen och varför ska man satsa på att bredda elevgruppen som fastnar för datorn?

Precis som inom all annan utveckling så krävs mångfald för att gå framåt. Vi får inte vara för likasinnade i våra behov eller tankar. Om alla var lika skulle vi aldrig drivas vidare. Att få ta del av  någon annans perspektiv  lyfter, utmanar och utvecklar dig helt annorlunda än om du håller dig till kopior av dig själv.

Tjejer och killar är olika och därför är det inte bra för oss och vår fortsatta utveckling att majoriteten av de som arbetar med programmering och IT är vita killar.

Hur gör man då?
Ett förslag är att gå från STEM till STEAM. Begreppen kommer från den engelska skolan där det första är sedan gammalt befäst som samlingsnamn för de naturvetenskapliga ämnena( S), teknik (TE) och matematik (M). Det senare är en ny benämning där man plockat in ett A som ska symbolisera Art.
STEAM hörde jag först talas om på årets BETT-mässa och bland annat i ett sammanhang där en lärare i programmering hade med sig 3 tjejer som pratade kring hur man får tjejer intresserade av ämnet. Tjejerna redogjorde för de faktorer som gjorde att de fastnat för apputveckling och lyfte då fram bland annat: 1. Man får arbeta med andra. 2. Det är kreativt. 3. Vi är med i tävlingar där vi får visa upp vad vi gjort. 4. I slutet har man alltid en produkt att vara stolt över.

Förutom tävlingsmomenetet så pratade jag och min kollega senare om att det som tjejerna beskrev var en klockren beskrivning av vad hennes elever nämner i utvärderingar av vad de tycker är kul med hennes ämne bild. Jag har tänkt mycket på detta sedan dess. Vi diskuterar ofta hur vi ska få killar mer intresserade av bild och hur tjejerna ska lockas till teknik istället för att titta på vilka delar av dessa ämnen som går att använda i båda ämnena. Programmering är en klockren träff.

Inom programmering har du naturligt med dig en hel del av killarna för att det handlar om en dator. För att utöka intresset kan du lägga till tävlingsmoment antingen genom att anmäla er till en tävling mot andra skolor eller att låta programmeringen handla om spel då du ju kan ”avsluta med att spela varandras spel och där spelandet är ett intresse och en tävling i sig. Här är min erfarenhet att Scratch passar bra. Vill du få med dig fler tjejer så välj att göra mycket arbetet i grupper där indelningen bör vara både social men också för att få ihop oliktänkande. Låt det finnas kreativa delar där du kan designa och göra eget. Att utveckla spel passar här med men även att utveckla spelkonsoler med makey-makey eller 3D-modeller i Sketchup.

För mig det här året så ville jag kolla skillnader mellan hur killar och tjejer tog emot arbetet med textbaserad programmering av en Arduino. I det här fallet tror jag att en avgörande faktor också ligger i att jag undervisat 7or vilket är den sista årskursen där skillnaden i skolmognad är väldigt stor. I arbetet med Arduino finns så pass många felfaktorer att tålamod är avgörande vilket också märktes som tydligt framgångsfaktor hos alla elever men där tjejerna har övertag i 7an och därför lyckades ”bättre” med uppgifterna än killarna (”datanördar” borträknade).

En vinstfaktor för tjejerna var också att jag valt uppgifter på en bra nivå. De flesta gick in i arbetet att ”detta är inte nåt för mig”, ”jag kan ingenting om det här med datorer” och att ”programmering är bara för killar”. Eftersom uppgifterna var utformade för att träna på att följa recept genom att skriva av en kod men att resultatet blev i form av en tydlig händelse så var det många av tjejerna som blev glatt överraskade av att de faktiskt kunde. I vissa fall gällde det motsatta för en del spelvana killar som tänkte hur svårt kan det vara och som slarvade både med kod och koppling och då tappade sugen när det inte funkade direkt.

Under året har jag haft 2 olika referensgrupper. Den ena är min elevens val grupp där 7 av eleverna varit tjejer och ungefär 13 killar. Min andra referensgrupp har gällt hela årskursen på ca 130 elever. I utvärderingen för hela årskursen ser man skillnaden mellan killar och tjejer. Tänk på att färgerna inte alltid visar samma alternativ. Kommentarerna till elevernas förväntningar och hur de tyckte att det gick ser ni längst ner.

Killar	Tjejer

Killar

Motsvarade uppgifterna dina förväntningar?	Förklara kort ditt svar på fråga 1
Nej	För att det t. ex. sa att lampan skulle blinka och det gjorde den.
Ungefär	jag har ju detta i elevensval så jag hade inga förväntningar.
Ungefär	jag vet inte riktigt säker för jag fick inte göra så jätte mycket...
Ja	jag är kille ingen tjej
Ungefär	Det gjorde det ungefär för att det strula lite med en uppgift 2.
Ja	Det fungerade vi fick lampan att blinka lysa och blinka snabbare/kortare
Ja	Ja jag trodde att det skulle vara kul att programmera och det var det.
Ja	Ja, jag visste att det skulle bli lite lång tråkigt.
Ja	Jag visste att det skulle bli lite långtråkigt, men jag tyckte ändå att det var roligt och jag visste att min partner skulle gå iväg eftersom att han brukar göra det.
Ungefär	vi jobbade med arduino och lampor och motorer. det gick bra
Ja
Ja	vi lyckades med allt jag trodde vi skulle lyckas med.
Ja	Ja, för att jag har programmering på elevens val och det är detta vi brukar att göra.
Ungefär	Jag tycker det var kul och lärorikt. Men jag trodde det skulle vara mer komplicerat och utvecklat. Även att vi skulle få göra mer, inte bara med blinkande lampor och motorn.
Ja	Jag visste att det skulle vara svårt men ändå kul.
Ja	Jag trodde att det skulle vara lite långtråkigt men det fanns alltid något nytt att göra. Jag skulle säga att det var bättre än vad jag hade förväntat mig.
Ungefär	jag tyckte det gick ganska bra men inte jätte.
Ungefär
Nej	de gick inte bra för datorn va helt kass
Ungefär	det blev ungefär som vi trodde
Ja	Jag tycker att vi fik bra och rolia uppgifter och det var jag förväntade mig.
Ungefär	Jag tycker att det var ganska kul men ändå svårt. Fast det var lite dåligt förklarat i början av lektionen.
Ja	Ja för att man fick använda sladdar och datorer till hjälp som man tillsammans skulle göra olika uppgifter.
Ja	Jag har gjort uppgifter som jag har velat göra.
Ja
Ungefär	jag fick välja uppgift själv eftersom jag har detta som elevens val, kunde inte riktigt förvänta något
Ungefär	Att man ska lära sig koda.
Ja	Ja, ja förväntade mig inte mer än vad som sår i pappret.
Ja	jag trodde att det skulle bli kul och jag trodde att det skulle vara svår och det var lite svårt
Ja	Jag har programmering på elevens val och jag trodde det skulle vara ungefär likadant som det och det var det.
Ja	Ja eftersom jag visste ungefär vad som skulle hända så det inte jätte svårt att lista ut
Ja	jag tycker att allting fungerade som jag hade tänkt mig
Ja
Ungefär	ja, dom var hyfsat lätta som jag trodde.
Ja
Ja	Jag förväntade mig att vi skulle programera och det gjorde vi.
Ja	Jag tyckte det var väldigt roligt och man lärde sig mycket.
Ungefär	Det gjorde dom lite med hade kunnat vara lite lättare enligt mig.
Ungefär	Jag gjorde inte övningarna vi fick eftersom jag har gått i programmering denna terminen, så jag kan inte dra någon riktig slutsats av övningarna.
Ungefär	denna uppgift motsvarade typ mina förväntningar, men skillnaden var att det var mer roligt och häftigt en vad jag trodde.
Ungefär
Ungefär	Jag trodde att det skulle vara lite av en robot som kan röra sig oså
Ungefär	Jag tyckte inte uppgifterna var utmanande
Ungefär	Jag trodde det skulle hända något mer än att lampor blinkade.
Ja

Tjejer

Motsvarade uppgifterna dina förväntningar?	Förklara kort ditt svar på fråga 1
Nej	Jag trodde att programmera en Arduino var en robot. Så när vi började förstod jag inte riktigt hur man skulle göra. Dessutom var jag stensäker på att vi skulle programmera en robot. Men efter en liten stund förstod jag.
Ja	jag trodde att det skulle lyckas men vara lite svårt men kul när man klarade det och så blev det.
Ungefär	Ja på ett ungefär. Eftersom jag aldrig tidigare programmerat visste jag inte med hundraprocent vad som skulle ske.
Ungefär	Jag trodde att man skulle skriva in massa koder, men det var mycket lättare än vad jag trodde.
Ungefär	Jag hade trott att uppgifterna skulle vara lättare, men det var bara bra att det var svårare.
Ungefär	det var svårare och krångligare än vad jag trodde.
Ja	Jag tyckte det eftersom att jag hade hört och sett från dom eleverna som redan hade gjort dessa uppgifterna.
Ja	Jag trodde kanske att det inte skull gå bra att arbeta själv men det gick bättre än jag hade förväntat mig.
Ungefär	jag trodde det inte skulle vara så svårt med koderna. men när vi kopplade sladdarna så var det som förväntat. alltså ganska enkelt.
Ja	Ja för att det var lika svårt/enkelt som jag hade föreställt mig och så.
Ja	Eftersom att jag gått progrramering på elevens val så tyckte jag det var likt.
Ja	Ja jag har programerat innan och det jag hade förväntat mi var typ det här. Men det jag blev lite förvånad att när man skulle skrivs koderna kunde så mycket gå fel. Men det gjorde bara att man blev ännu mer glad när man lyckade lösa sina problem.
Ja	Ja, för att vi fick lite problem vilket är helt normalt eftersom det uppstår oftast problem när det gäller programmering . Just för att det är så mycket som kan gå fel, men tillslut löste vi problemen tillsammans.
Ungefär	Ja, eftersom att jag inte hade gjorde detta innan och det gick så pass bra som det gick så är jag väldigt nöjd. såklart var vi tvugna att omprova och hitta felet när det inte fungerade
Ja	Ja, för att oftast brukar det bli något problem. Det var inte svårare eller lättare än vad jag förväntade mig.
Ja	ja, jag tycker att uppgifterna ar uppnått mina förväntningar dom har varit lagom svåra så att det har ändå gått och genomföra
Ja	Ja, jag tyckte att uppgifterna var roliga.
Ja	JAg trodde att det skulle vara svårt och inte så roligt men jag tyckte det var kul oc´h inte så svårt som jag hade tänkt mig.
Ungefär	trodde att det skulle vara mer uppgifter att välja ifrån.
Ungefär	Jag trodde att det skulle vara mycket svårare och att man skulle göra fler saker via datorn.
Ja	Därför att jag visste att det skulle vara många problem som skulle lösas.
Ungefär	Det var ungefär vad jag förväntade mig men jag trodde inte att jag skulle hinna så mycket på 3 timmar men det var roligt.
Nej	Jag trodde att det skulle vara mycket svårare att programmera och jag trodde verkligen inte att jag skulle klara av det så som jag gjorde.
Nej	Jag trodde att eftersom att vi jobbar med fotosyntesen och att vi ska jobba med fotosyntesen och blanda in arduino trodde jag att vi skulle blanda in hur man kunde jobba med båda sakerna samtidigt
Ja	jag trodde att det skulle gå bättre för att jag hade inga riktiga förväntningar och när jag fik reda på vad det va så trodde jag att det skulle gå sådär bra för att det va så mycket färger, men när dom framför oss klarade det fick vi press och så gick det inte så bra:(
Ungefär	Jag trodde ungefär att uppgiften skulle se ut som den gjorde, men trodde inte att man skulle behöva vara så exakt och skriva alla koder.
Ungefär	Innan vi började med att programmera arduino hade jag inga speciella förväntningar. Jag trodde att det skulle vara svårt men att jag endå skulle lyckas med någonting.
Nej	Det var roligare än jag trodde.För först trodde jag att jag inte skulle hänga med. Men det var bland det roligaste på veckan
Ungefär	Jag trodde att vi skulle jobba på ett annorlunda sätt och jag trodde att det skulle vara tråkigare.
Ja
Ungefär	vi hade några problem som vi inte förväntade men det löste sig
Ungefär	Jag trodde dem skulle vara ganska svåra och det var dem.
Ungefär	Det var roligare än jag trodde men också svårare än vad jag trodde.
Ja	Ja för att jag förväntade mig inte att det skulle vara lätt men det var det till slut.
Ungefär	Jag trodde att det skulle vara tråkigare men jag trodde också att när jag väl skulle börja skulle jag tycka det var roligt, och det var rätt roligt :)
Ja	Jag trodde att det inte var så roligt men det var roligt
Nej	Det var inte så jag trodde vi skulle programmera för ja trodde inte att vi skulle få något att hända i verkligheten utan bara på datorn. Detta var dock mycket roligare.
Ungefär	Jag trodde inte att man skulle göra något utanför dator. Jag trodde bara att man skulle skriva 1:or och 0:or på datorn. Jag tycker att det var roligare an vad jag hade trott.
Ja	Det var detta jag förväntade mig skulle hända men samtidigt så var det svårt att veta för jag har aldrig gjort detta förut.
Ungefär	Jag visste inte vad jag förväntade mig för jag visste inte ens vad arduino var.
Ja	Jag hade inga förväntningar
Nej	Jag hade förväntat mig att det skulle vara jätte tråkigt men det ar faktiskt väldigt kul att programmera arduinon.
Ungefär	Man skulle göra ungefär samma saker som jag trodde att vi skulle göra men det var mycket lättare än vad jag trodde.
Ja	Jag hade förväntat mig att det skulle vara ganska svårt och pilligt och det var det. Jag tyckte också att det var kul men man blev lite frustrerad ibland men det förväntade jag mig också att jag skulle tycka.
Ungefär	jag tyckte att det var jättekul jag hade några förväntningar fast detta var mycket mer roligt och spännande än vad jag hade trott
Ungefär	Jag tyckte att det var ännu roligare än vad ja hade förväntat mig. Fast då hade ja redan trott att det skulle vara jätteroligt.
Ja	Jag trodde det skulle vara roligt och det var det.
Ungefär	Jag trodde att det skulle vara mycket lättare och tråkigare. men det vare en utmaning som var kul när det gick bra och mindre roligt när man inte fattade. Men efter att någon hade förklarat varför så förstod man precis.
Ungefär	Jag tror att mina förväntningar dals stämde. Jag hade förväntat mig att det skulle vara mycket koder och sådant (vilket det också var), men det var roligare än jag förväntat mig.
Ungefär	jag hade inte riktigt funderat över vad vi skulle göra, men jag trodde att det skulle vara roligt och det var ganska roligt, inte den roligaste uppgiften vi har fått i NO men det var ändå roligt att koppla in lampor och sånt.
Ungefär	Jag trodde att det skulle vara ganska roligt men lite tråkigt. Fast det var bara roligt och inte alls tråkigt.
Ungefär	Jag trodde inte att det var så många moment som skulle vara rätt för att en sån liten sak som att en lampa skulle lysa

Killar

Hur har det gått för dig att genomföra projekten?

Jag tycker att det hat gått bra.

det gick bra.

sådär, min kamrat pratade inte med mig och lät mig inte göra så mycket

Bra

Det har gått ganska bra bara att det var lite krångligt med uppgift 2 för den funkade inte riktigt. Och det var väldigt instruktioner som gjorde det mycket enklare.

Bra först funkade det inte men sen funkade allt

Bra det var inte alltför lätt men inte för svårt

Jag tycker att det gick bra fast det gick inte så bra i början för att vi hade suttit fel grej på fel ställe.

Bra, men min partner gick iväg och gjorde andra saker vilket gjorde att det blev svårt för mig som var själv eftersom att jag kunde inte diskutera med någon.

det gick bra men på den sista så gick det sådär

det har gått bra tycker jag för det var ganska lättt.

Det första projektet gick utan problem med arbeta vidare osv. Men i det projektet uppstog lite problem men efter en halvtimma så löste vi det tillslut.

Det har gått bra och det flöt på. Vi hade en del hinder som vi löste. Men det var som sagt inte jätte svårt.

Det var lätt när man samarbetade. Min kompis visste lite mera än mig så han förklarade hur man skulle göra.

Det gick bra de flesta problemen löste jag själv men lite fick jag hjälp med.

det var varit lite problem med kodningen

hyfsat bra

sådär, det krånglade mycket med datorn

Det har gått bra vi klarade alla uppgifterna.

Det gick bra men det var svårt. Koderna var tvugna att stå exakt rätt för att det skulle funka.

Det gick bra bara att jag hade problem med att hitta det som jag behövde men jag hittade och jag lyckades tillslut.

Bra, har inte jätte mycket problem

bra, vi lyckades

Bra

Väldigt bra

bra

Det gick bra men vi hade lite problem

Det gick bra men det fanns ett litet problem när vi skulle koppla in på mood cue att en slad eller dom spetsarna inte satta fast riktigt men vi löste det senare

väldigt bra

bra

det gick bra

Bra.

det har gått väldigt bra, vi var färdiga rätt så snabbt med dom två första.

Bra det har inte varit så svårt.

Det projektet jag genomförde gick bra, jag stötte inte på många problem alls, mest slarvfel.

det kom hinder på vägen men vi kom förbi dom på ett eller annat sätt.

det har gått bra, fattade inte riktigt först men fick sedan hjälp

det gick bra

Jag tycker det gick bra för en stor del av tiden var jag själv.

Det har gått bra vi löste problemet med lampan ganska snabbt men det anra med motorn gick det inte så bra

Tjejer

Hur har det gått för dig att genomföra projekten?

Det gick ganska bra. Det var lite svårt att komma i gång. Men efter en stund och med lite hjälp så gick det bättre. Men det var ganska svårt och pilligt. Men det gick okej. I början gick det ganska trögt med den första uppgiften. Men sedan så kom vi i kapp och vi blev först med den sista uppgiften. Så det gick ganska bra.

jag tycker att det gick bra, vi hade bra samarbete så allt funkade bra.

Det gick jätte bra. På grund av att mina gruppkamrater var engagerade och var nyfikna på att undersöka, lik som mig gick allting mycket bättre. Samarbetet flöt på och vi kunde hjälp varandra på vägen.

Bra, lite segt i början men sedan bra.

Vi har klarat alla uppgifter, ok vi behövde hjälp ibland för vi var för snabba.

det har gått bra vi lyckades mad nästan alla uppgifter.

jag tycker att det har gått bra då vi har jobbat ganska effektivt och hunnit med mycket.

Det har gått bra, det kändes lite svårare att jobba ensam men det gick bra ändå

det har gått bra. men vi fick ganska många felkällor. t.ex. när vi slog in koderna så blev det oftast något litet stavfel.

Jag tycker det har gått hyfsat bra för att det var min första gång jag gjorde detta.

Jag tyckte att det gick bra

Jag tyckte det gick bra vi hade lite problem med våra fösta projekt när det skulle komma upp en text på en display.

Jo som sagt några problem uppstod men vi frågade varandra dvs andra klasskompisar och så löste vi problemen tillsammans. te.x När koderna blir fel är det lätt att man blir "blind" men om man ber en kompis kolla så kan det va lättare för "hen" att se det.

Det gick bra, men jag fick pröva och ompröva. Tillslut efter alla försök så gick det, nästan varje gång.

Jag ryker det har gått ok för att vi har stött på problem men jag tycker vi har försökt löst problemen på bästa sätt.

jag tycker att det har gått mycket bra men vi stötte dock på några problem men lyckades ändå lösa dom och det kändes bra :)

Det gick bra, uppgift 2 gick dock inte lika bra.

Jättebra, det flöt på bra och inga stora problem.

Det gick inte så bra eftersom mitt projekt var väldigt svårt.

Det gick bra. stötte på några problem men vi kunde lösa dom.

Det har gått bra vi prövade oss fram.

Bra, vi prövade oss fram.

Det gick bra att genomföra projekten och vi samarbetade bra ihop.

Det har gått hyfsat bra men ibland så fattade vi inte riktigt och vi förstod inte vad vi hade gjort fel

det har inte gått så bra för att den sista gick inte, vi gjorde om det 1099387 gånger men det gick inte, båda jag och min kompis tappade tålamodet och vi blev irreterade så det gick inte så bra i slutet.

Det har gått bra och om det har varit något problem så har jag kollat mer noggrant på instruktionerna och löst problemet.

Det har gått bättre än vad jag tänkte. Jag trodde inte jag skulle klara av att få något att lysa eller blinka eller att maskinen skulle fungera men det funkade.

Bra vi hade lite problem men det löste sig.

det gick ganska bra men det som gick lite sämre var att vi gjorde fel på kodningen

Det har gått bra, men det var lite svårt i början men vi hade ett väldigt bra samarbete så om det var något vi inte kunde försökte vi först tillsammans och sedan frågade vi om hjälp om vi inte kunde lösa det

bra men hade några problem

Jag tycker att det gick okej. det kunde ha gått bättre.

Det gick helt okej att lösa uppgifterna men det var svårt.

Ganska bra.Lite svårt kanske men annars bra. (förutom att jag gav alldrig upp medans min kompis var väldigt trött

Jag tyckte det gick hyfsat bra, lite små problem här och där men dem löste vi.

det har gott bra men vi har gjort fel några gonger

Det gick bra för vi jobbade bra tillsammans och hann med första och andra uppgiften men inte arbeta vidare på tvåan.

Jag tycker att det har gått jätte bra. I slutet så har man lite mer koll på varför alla siffror och täcken i koden ser ut som dom gör.

Jag hann bara göra uppgift 1 men den gick bra.

Det gick bra, det blev roligt eftersom man fick välja vem man skulle vara med.

Ganska så bra

Jag tyckte det har gått jätte bra faktiskt, det var rätt svårt i början men lättare mot slutet.

Jag tycker att det har gått bra, även fast jag stötte på problem så kunde jag läsa dem på ett eller annat sätt.

Det har gått bra jag klarade alla uppgifter i häftet och jag tyckte att jag förstod varför jag gjorde som jag gjorde.

Ja jag tyckte att det gick jätte bra det var lite svårt men jag och min kompis löste det jättebra

Det har gått bra men det var lite klurigt ibland.

Ganska bra vi löste inte den andra uppgiften, men löste många problem som vi stötte på.

Till en början gick det bra. Men efter ett tag gick det mesta fel. Antigen så omprövade jag eller så frågade jag en kompis som förklarade och jag förstod.

Jag tycker att det har gått bra, när vi stötte på problem testade vi lite olika saker och kom på så vis fram till vad som var fel.

det har gått väldigt bra tycker jag, vi löste många av uppgifterna.

Det har gått bra. Vi träffade på några problem på vägen men vi hittade alltid lösningar. Vi gav helt enkelt inte upp oavsett problem.

Det har gått bra, men det var lite klurigt.

Utveckling av teknikämnet – programmering

Förra året gjorde jag ett första försök att lyfta in programmering i undervisningen. Att programmering måste in är inget man kan debattera kring längre. Det är en så pass stor del av vårt samhälle och våra liv att det kan jämföras med vilket språk som helst vare sig man pratar svenska, kemiska tecken eller matematik. Men hur gör man om man själv tillhör en generation där internet till att börja med räknades som en fluga och största användningen av den första PCn var som skrivmaskin eller för att göra beräkningar i excel?

Jag undervisade 9or förra året och för att göra en lång resa kort så var denna elevgrupp en årgång där jag verkligen utmanade och utvecklade mina pedagogiska och didaktiska färdigheter. När eleverna gick i 7an kom jag för första gången i kontakt med SAMRmodellen och Bfl. När de började 8an var jag med i en projektgrupp om entreprenöriellt lärande och lärde känna EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande. Vad har detta med programmering att göra? Allt!

Min undervisning hade syftat till allt det där vanliga som att ge baskunskaper, lära sig källkritik osv men det handlade också mycket om att som elev få syn på sitt eget lärande och att alla elever fick chans att känna självförtroende i hur de tog sig an nya uppgifter. Programmering blev ett väldigt bra sluttest för att se hur långt de kommit. Var börjar man? Jag valde som många andra att låta eleverna programmera med hjälp av Scratch. Varför? För det var där man som lärare kunde få tillräckligt mycket handledning för att våga köra igång och för att spel låg inom de flesta elevernas naturliga intresseområden. 

I teknikämnets kursplan står de ingenting om programmering och som lärare kan du aldrig köra igång saker utan att de går att förankra i styrdokumenten. Bedömningsunderlagen för mig handlade därför om 3 saker. Hur eleven beskrev sitt spel (hur delar samverkar i ett tekniskt system), hur spelet blev (hur programmeringen såg ut), hur de ledde sig själva genom svårigheter och slutligen hur de dokumenterade sin process i en rapport. Ingenting av det vi gjorde handlade egentligen om programmering utan det blev bara ett medel för att nå sitt mål. Att utveckla sitt eget spel och att få upp ögonen för sin egen lärprocess. Kulmen för arbetet och den största utmaningen låg i att under en heldag ägna sig helt åt att utveckla sitt spel. Utan att ge upp eller att sluta utveckla sig innan tiden var slut.

Det här året har jag 7or och har fortsatt försöka få in programmering i min undervisning. I starten av läsåret gick jag med på att starta en testbädd i makerskola. Målet var att tillsammans med andra tekniklärare hjälpas åt att lyfta in nya delar i undervisningen så som IT som material och kreativa projekt som väcker tekniskt intresse hos en större elevgrupp än vanligt. Jag valde att satsa mina kort på Arduino. En Arduino kan kombinera alla de delar jag var ute efter och tröskeln för att använda den är inte mycket högre än för scratch. Trodde jag…

Mitt problem med Arduinon har verkligen inte varit att hitta lämpliga användningsområden. Tvärtom har problemen varit att fundera över hur man ska satsa. Var ska fokus ligga? Programspråk? Kopplingar? Kreativa processen? Tillämpning i vardagen? Med den tid man har till sitt förfogande under en vanlig termin i år7 går det inte att göra allt så vad är en lämplig början?

Jag fick förmånen att delta i en workshop på Universeum under hösten som hölls av GTC under ledning av Johan Bengtsson med läraren Magnus Carlenäs som skolexperten. Det var verkligen den som gjorde att mitt fortsatta arbete blev av. Det var också det som ställde till det för mig personligen. Jag känner mig inte som en tekniklärare, jag har varken koll på elektriska komponenter eller på styr- och reglersystem. Jag kan ingenting om programmering. När du jobbar med en Arduino bör du ha ett hum om alla dessa delar för att kunna göra det fullt ut. 

Under workshoppen fick vi lära oss att använda scratch4arduino för att styra vårt egendesignade styr-& reglersystem. Här stötte jag på mitt första stora problem. Jag kunde inte komma på något jag ville göra. I det här fallet ser jag det som en oerhörd fördel med mitt eget ointresse. Om jag kände mig omotiverad och tyckte att det var svårt att komma igång så kommer även mina elever att göra det. Inte alla men förmodligen merparten. Där och då bestämde jag mig för att vänta med den kreativa svårigheten för eleverna och styra uppgifterna i början. Sen gällde det programmeringen. 

Blockprogrammering i all ära men jag tyckte det kändes svårt att begränsa mig till ett program som behövde köras via en dator och när jag började titta på alternativen slog det mig att för mig var tröskeln lika hög oavsett vilket programspråk jag valde så varför inte testa text istället för block? De elever jag undervisade nu hade aldrig använt scratch i undervisningen så för dom var tröskeln som för mig och ett textbaserat språk har andra fördelar än blockprogrammering eftersom det är mer ”på riktigt”.

Jag genomförde i alla fall mitt projekt vilket mynnade ut i ett ljusstyrt växthus med en vädringsfunktion som styrdes av dagsljuset. Mycket nöjd med mig själv funderade jag nu vidare på hur man startar upp liknande arbete med elever i årskurs 7. Var ligger ribban? Om man vill fånga intresset för programmering hos så många som möjligt, hur gör man? Jag frågade mina kollegor om jag fick starta en elevens val grupp med programmering. De sa ja och jag hade min referensgrupp.

Mer om arbetet med min referensgrupp kan du se och höra om i en filmad föreläsning från en torghandel i Göteborg vårterminen 2016.

Den ofrivillige teknikläraren

Jag är legitmerad tekniklärare. Varför vet jag inte riktigt men när jag skickade in mina papper var det så det stod bland ämnena i legitimationen.

För mig har detta inneburit att jag nu för första gången under mina 15 år i yrket känner att jag måste ta tag i min undervisning och utveckla teknikämnet så att det blir ett ämne i tiden.

När Lgr11 kom såg jag en film som skulle förklara teknikämnet. Man la fokus på det ämnesövergripande. Detta är inget NO-ämne men heller inget SO-ämne utan ett ämne som ska sätta människa, miljö och samhälle i fokus. Om du väljer att läsa om broar ska du enligt min tolkning av lgr11 därför inte bara gå in på materialval, fackverk och självresonans utan även bygga broar och läsa om vad utvecklingen av broar haft för påverkan för människan både som individer och för samhället.

Ändå får jag uppfattningen att det är inte så vi gör i skolorna. Jag ansökte därför om att få bli en testbädd i projektet makerskola för att tillsammans med andra försöka bena ut hur teknikundervisning egentligen bör vara.

Vad har jag kommit fram till? Ja, fler frågor än svar i alla fall. På min skola är teknik ett av NO-ämnena och delar plats med dessa i schemat och det är upp till mig som lärare att jämt fördela dessa 4 ämnen under ett läsår. På en grannskolan har man tänkt annorlunda och lyft ut teknik som ett eget ämne med egen tid på schemat. Vad är rätt? Enligt skolverket finns inget rätt. Teknik har ingen egen timplan utan ingår bland NO-ämnena och varje huvudman får själv bestämma över fördelningen av tid mellan dessa. Den enda riktlinje som finns är att varje ämne ska få tillräckligt med tid för att varje elev ska få chans att nå målen i ämnet. Så hur bör man göra? Inte vet jag.
På min grannskola är man nöjd med att ha lyft ut det som eget ämne. Eleverna får mellan 60 – 80 minuter i veckan varannan termin.
Hos oss är vi ”nöjda” med att baka in det bland NO-ämnena. Vi har frihet att ämnesintegrera om vi vill. Vi kan koncentrationsläsa teknik under några veckor och eftersom eleverna har 3 60minuters pass i veckan blir det lättare att få kontinuitet och det blir mindre känsligt för bortfall pga studiedagar, lov och nationella prov.

Hur vill jag ha det? Ja sedan jag funderat, jämfört, lyssnat, tittat och utforskat själv så vill jag ha det såhär:

 Ta bort teknik som eget ämne och lägg in det i flera ämnen på samma sätt som man gjort med hållbar utveckling. Det räcker naturligtvis inte att bara skriva in centralt innehåll utan det måste in i kunskapskraven också.

Varför tycker jag som jag gör? Läser man igenom centralt innehåll för teknik ser man att inte mycket är eget utan det mesta återfinns i andra ämnen om än i viss form men annat fokus. I bilden och slöjden finns ritning och modellerna. I fysik finns ellära och hållfasthet. I kemi finns materialen och i flera ämnen finns upptäckter och hur dessa påverkat människa, samhälle och miljö.

Hur skulle jag vilja undervisa i teknik? Jo tillsammans med andra. Låt planeringen ligga i SO eller NO, modellerandet och ritningarna i matematik, bild och slöjd och låt byggandet hållas till slöjden. Ska det kopplas och programmeras kan detta med fördel göras antingen i NO, slöjd, bild eller varför inte i hem- och konsumentkunskap där våra vanliga tekniska uppfinningar och program bord få en naturligare plats. När det gäller den historiska tillbaka blicken och även hur man ser framtiden bord SO ta en större del av konsekvenserna men beroende på vad man tittar på kan ju vilket ämne som helst komma in exempelvis om det är inom medicin så passar biologi och om det handlar om internationella relationer som tex simultantolkning så varför inte moderna språk?

När jag var på studiebesök i en skola i England möttes jag av 2 världar som inte riktigt hittat varandra men om de gjorde det skulle vara mitt ideal. I en sal i källaren fick vi ta del av hur undervisningen i computing gick till. Eleverna kom dit. Undervisningen skedde i moduler där du själv tog dig igenom modul för modul men läraren bestämde tempot och varje modul avslutandes med ett test för att se vad du lärt dig. Modulerna innehöll lite allt möjligt. Webbdesign med HTML, simuleringar i Flash och programmering av matematiska formler och kalkylark.

I en annan del av skolan låg the Arts Department. I en hörna bestående av 2 våningar låg ca 10 salar där du kunde välja Arts. Det fanns musikdesign (datorsal), foodtech (var aldrig inne och kollade), bildsalar, slöjdsalar, teknisk designsal (datorsal med 3D-printer och laserskärare) och det fina var att dörrarna mellan dessa salar stod öppna. Alla hade inte hittat varandra med några hade börjat.

För mig hade detta varit idealet men då måste computing in och bort. In som en naturlig del i tekniskdesign, musikdesign, bild och slöjd men även i andra ämnen som svenska, matte alltså bort som eget ämne! Tänk om man hittade en skola där eleverna startade ett projekt i tex. Stadsplanering eller design av en protes för enbenta. Att låta eleverna sedan få möta expertis inom alla delar av en sådan process istället för att låta en stackars tekniklärare försöka täcka upp allt själv. Dessutom skulle ju tiden öka markant och elevernas arbete skulle kunna göras på djupet både vad gäller de teoretiska delarna men ocskå själva byggandet eller modellerandet.

Jag är tekniklärare, en ofrivillig sådan men dock. Min önskan är att teknik försvinner som eget ämne och lyfts in som röd tråd överallt i flera kapitel av läroplanen.

Dags att föreläsa om min resa med Arduino

Här är den filmade föreläsningen.

Här är en lite tråkigare version utan länkar och animationer av föreläsningen som ges på Torghandel - Programmering i alla ämnen ons 16/3.

Utmanande undervisning i klassrummet - mina reflektioner

Jag har läst James Nottinghams bok "Utmanande undervisning i klassrummet" och känner att jag behöver få ner mina tankar och reflektioner kring läsningen.

Det är uppenbart att jag och Nottingham inte arbetar inom samma ramar. Hans exempel är till stor del hämtade från miljöer där eleverna är yngre och där läraren verkar ha långa lektionspass med sina klasser. Jag tänker att det rör sig om en traditionell klasslärare som undervisar samma grupp hela dagar. Själv är jag ju ämneslärare på högstadiet och kände därför att en del av det som togs upp inte riktigt går att applicera i mitt klassrum. Men min hjärna började ändå snurra och jag fick idéer och uppslag som jag vill testa på mina elever när läsåret kommer igång.

Att träna på argument:
Jag har tidigare haft debatter med eleverna där förberedelserna helt handlat om att hitta fakta. Nottingham beskriver en metod för att också träna själva argumentationen som jag tänker lägga till.

1. Elev A beskriver sina argument om ett visst ämne. (3 min)
2. Elev B och C ställer klargörande frågor. (2 min)
3. Elev B och C beskriver sedan vad elev A menat. Elev A lyssnar bara.
4. Elev A svarar genom att förklara eller fördjupa sitt argument.
5. Elev B och C ger feedback på argumentationen genom att berätta om styrkor och förklara hur de tror att andra kommer svara om de hör argumenten.

Att få förståelse för begrepp:Jag arbetar som lärare i NO så begreppsförståelse är en stor del av det som ingår i undervisningen. Metoden som Nottingham presenterar känner jag är alltför omfattande för att kunna användas för vilka begrepp som helst men jag tänker testa att använda den som uppstart på de lite större begreppen som energi, elektricitet, material osv.

1. Definiera begreppet ( Vad är elektricitet?)

2. Problematisera begreppet ( Om elektricitet är... hur kan då....?)

3. Bygga upp förståelse (Tabell med exempel och ja/nej/motivering)

4. Reflektera kring lärandet (exempel på frågor: Hur har din uppfattning om begreppet ändrats sedan lektionens början?)

Man kan antingen göra uppgiften i helklass med hjälp av Socrative eller att eleverna får göra i smågrupper och redovisa i slutet eller början av nästa lektion.

Andra sätt som Nottingham använder för begrepp är sk begreppstänjare. Passar in under punkt 3 ovan.
1. Jämför begrepp genom att lyfta likheter och olikheter med andra begrepp.
2. Dialoger kring begrepp
3. Exempel kring begrepp
4. Hålla med eller vara emot åsikter om begrepp
5. Reflektera över frågor som uppstår kring begrepp,

Att kunna mäta lärandet:
Nottingham beskriver hur han använder diagnoser för att få en förförståelse för vad eleverna kan och för att veta om man som lärare lagt sig på rätt nivå. Om eleverna redan kan allt blir de ointresserade samt att du slösar med lektionstid och beröm för sånt som inte är utmanande att lära sig leder inte till growth mindset.

Jag har redan använt mig av t.ex. socrative för att få syn på elevernas förkunskaper men kan utveckla detta mer genom att förklara varför vi gör förtester och ta bort anonymiteten så att det blir mer på riktigt.

10 principer om ansträngning:

1. Använd olika strategier för att öka elevernas vilja att lära sig. Om man inte kan motivera eleverna till att vilja lära sig så minskas eller går lärandet förlorat.

2. Använd läroplanen ( Eh...såklart!)

3. Fastställ inlärningsrelaterade mål. Eleverna kommer längre om de fokuserar på lärandet istället för själva prestationen.

4. Ha med förhållningssätt, färdigheter och kunskaper i undervisningen. Hitta balans mellan att fokusera på de olika delarna. Alla är viktiga för att lärandet ska bli på riktigt och bestående.

5. Förbered lärandet ( Exempel flipped classroom, tydlig terminsplanering, veckoplanering, lektionsplanering) Nästa gång ska vi....

6. Granska inlärning efter FFK. Låt berömen innefatta alla delarna för att få eleverna in i growth mindset.

7. Uppmuntra öppenhet mot lärande och risktagande.

8. Utveckla varje elevs begåvning. Alla kan utvecklas. Det handlar inte om att vara smart. Dwecks teorier om fixed och growth mindset.

9. Skapa en rik återkopplingskultur. Utveckla och utvärdera din återkoppling så att den verkligen tydliggör för eleverna hur de ska gå vidare i sitt lärande.

10. VISA UPP EN UTVECKLINGSINRIKTAD SJÄLVBILD

Kollektivt lärande
Mycket av det som Nottingham beskriver handlar om övningar i helklass. Själv har jag arbetat väldigt mycket för att varje elev ska vara aktiv så stor del av lektionen som möjligt men kanske bör jag hitta en annan balans. Jag hade tänkt att eleverna i början av hösten skulle få reda ut vad som gör en undersökning systematisk och har då letat efter flera olika "myter" som figurerat om olika saker t.e.x. batteritester etc. Boken fick mig att tänka om och nu tänker jag istället att alla elever får samma uppgift och att vi då kan göra kollektiva avstamp i uppgiften och jämföra elevarbeten med varandra. Vilket genomförande tycker ni är bäst och varför? Vilket betyg skulle de här 5 arbetena få, motivera? Men man får också in det enskilda arbetet genom att producera texter samt bedöma andras. Jag tror det kommer bli ett mycket effektivt sätt både för att lära eleverna hur man skriver en laborationshandledning men också för att få in elevernas tankesätt i att alla börjar vi någonstans och alla kommer vi utvecklas . Det första man lämnar in måste på inget sätt vara felfritt och klart. Förhoppningsvis lär de sig också skilja på bra feedback och mindre bra och får upp ögonen för hur effektivt det är för lärandet att lyssna på andra och att se vad andra gör och att ta emot feedback.

LOL + BOB

Vi i LOL har under några terminer arbetat med att utveckla och utmana vår syn på lärande i klassrummet. Du kan läsa mer om vårt upplägg i tidigare inlägg.
Under jullovet gick jag klart kursen om bedömning och betygssättning från Karlstads universitet och när terminen startade igen föreslog jag för resten av gruppen att kursen skulle vara vår stomme för vårens LOLträffar. Såhär gjorde vi:

I samråd med rektorn bestämdes att det var frivilligt för oss att gå kursen men att de som gick klart blev kompenserade med 3 fortbildningsdagar.  Vi i LOL-gruppen gjorde modulerna i förväg och diskuterade under våra planeringsmöten vilka delar av en modul som passade bäst att ta med för att få igång bra diskussioner. Eftersom inte alla behövde gå kursen bestämde vi oss för att lägga upp våra träffar så att man kunde delta oavsett man anmält sig själv eller inte dvs vi såg alla filmer tillsammans och läste texter på plats.

Träff 1 - modul 1 (jan) Vi sätter igång att arbeta kollegialt utifrån kursen om bedömning och betyg Före träffen är det bra om alla skapat ett konto på Lifelongsidan (valfritt)

Vi börjar tillfället med att se på film 1:8 Bedömningsbegrepp - hur pratar vi om bedömning? Därefter diskuterar vi frågorna i 1:9 skriv dina egna reflektioner i lär(o)boken.  Använd begreppen ”summativ och/eller formativ bedömning”, ”validitet”, "allsidighet", ”reliabilitet” och ”formell och/eller informell bedömning” för att beskriva din egen bedömningspraktik. Avsluta träffen med att se på film 1:10.  Under 1:11-1:12 finns sen bra frågor som man kan arbeta vidare om man vill och hinner.              Träff 2 - modul 2 (feb) Det är dags för modul 2 - Vad bedöms? Film 2.1 tillsammans och diskussion utifrån innehålletFilm 2.8 tillsammans och diskussion utifrån innehålletDokumentation i lär(o)boken och 2.9 (frivilligt) Tid att göra klart modul 1 och 2 under 2h på en studiedag Träff 3 - modul 3 (april) 1. Vi börjar träffen med att se filmerna 3.1 Vulkanen och 3.3 Baklängesplanering 2. Dokumentation i Lär(o)boken 3.4 Samstämmighet i min planering Mål: Vilket kunnande, i relation till ämnets syfte, skulle/ska eleverna utveckla under kunskapsområdet? Bedömning: Fångade/fångar din bedömning det avsedda kunnandet? Fick/får du syn på något annat kunnande än det avsedda? Undervisning: Hur stöttade/stöttar undervisningen det kunnande som skulle/ska utvecklas – hur vet du det? 3. Vi ser filmen 3.5 Tidsperspektiv Diskussionsrunda 4. Dags att avrunda genom att skriva i läroboken igen. Allt vi ska bedöma ska vi undervisa om. Fundera själv, över samstämmighetsbegreppet i någon av tänk och skriv dina planeringar för ett kunskapsområde. Utgå ifrån ett kunskapsområde du genomfört nyligen eller ett som snart ska påbörjas. Hur hängde/hänger de tre delarna Mål – Bedömning – Undervisning ihop? Skriv i läroboken, diskutera 3 och 3, presentera kortfattat för stora gruppen . Hur planerar du så att eleverna får träna och utveckla de olika förmågorna i ditt ämne? Har du byggt in en progression i din undervisning? Träff 4 - modul 3 (maj) Läs 3:7 (30min) Se film 3:9 (20min) Reflektion (10min) Gå laget runt och fråga vad man i arbetslaget vill diskutera. Diskutera följande frågor + lagets frågor från reflektionen Vad behövs för att vi ska komma igång med ämnesövergripande arbete? Vad krävs för att komma vidare? Dubbelarbete, hur kommer vi ifrån det? Vi vill få med så mycket stoff och ha kontroll men måste samtidigt ta tid för de nya direktiven som självbedömning mm. Upplevs som att tiden inte räcker till. Hur ska vi tänka? Vad är viktigt? Vilka delar ska vi skala bort? Skriv i Läroboken dina tankar som du har kring ditt/dina ämnen. Din egna reflektion. Vad är svårigheterna och möjligheterna utifrån dig det vi diskuterat idag?Klicka klart modulen Modul 4,5,6 samt slutuppgift Alla får 2 heldagar av fortbildningsdagarna i juni för att göra klart de återstående modulerna samt att skriva sin slutuppgift.  Vi valde medvetet att lägga 2 träffar på modul 3 istället för att rusa in i modul 4. Anledningen är att modul 3 är en modul som passade in på vårt kollegie medan modul 4 innehöll mycket metodtips som vi redan gått igenom vid tidigare träffar. När hösterminen startar är det visserligen dags för nytt innehåll i LOL-träffarna men vi kommer bland annat att lägga tid och energi på att utveckla vårt sätt att förmedla feedback till eleverna och då kommer de sista modulerna att komma tillbaka in i diskussionerna.

Hur är det med validiteten och reliabiliteten i NP?

Nu är äntligen nationella proven i NO både genomförda och färdigbedömda....

Äntligen för att då har jag fått "kvittot" på min undervisning de senaste 3 åren och kan analysera och förändra så att jag blir ännu bättre inför nästa läsår då nästa kull elever kommer.

Eller har jag verkligen det? Hur är det egentligen med validiteten och reliabiliteten på nationella provet i ett ämne som biologi i år 9?

Så här står det på skolverkets hemsida vad gäller de nationella provens konstruktion

"All bedömning ska vara valid (giltig och trovärdig). Det här innebär att den ska pröva rätt saker och göra det på ett sådant sätt att resultaten blir så informativa och användbara som möjligt. De nationella proven ska täcka så stora delar av kursplanen som möjligt, även om de av praktiska skäl inte kan göras så omfattande att allt finns med." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/hur-konstrueras-de-nationella-proven

För mig är det en gåta hur man tänker att man ska lyckas med detta i ett ämne där man uttalat gett läraren rätt att vikta det centrala innehållet. Jag måste nog säga att jag har lyckats vikta både bra och dåligt med tanke på att några av frågorna i A1 delen var mer eller mindre exakt likadana som de frågor jag använt tidigare när jag undervisat om just det innehållet men andra frågor var för mina elever helt nya.

För mig är det ytterligare en gåta hur man tänker när man väljer att fråga på innehåll som inte ingår i årskurserna man avser att testa av. En av frågorna handlade om en ekosystemtjänst som finns uttalad i årskurs 4-6 men inte i år 7-9. På Facebook skrev en lärare som svar på mitt ifrågasättande som svar att meningen med nationella provet är ju att testa av elevernas samlade kunskaper men det stämmer ju inte.

Så här skriver skolverket:

"Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Meningen är alltså att se till att min betygssättning är likvärdig och rättvis. Detta går ju omöjligt att kontrollera om man ställer frågor på sånt som jag inte ska undervisa om. Alltså saknas validitet.

Reliabiliteten då, hur är det med den? Jag och mina ämneskollegor har under samrättningen på flera ställen varit frågande när det gäller reliabiliteten.

Så här skriver skolverket:

"Bedömningen ska också vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet eller mätsäkerhet. För att säkerställa hög reliabilitet krävs att uppgifterna är utprövade i större grupper av elever. De nationella proven är alla utprövade i stor skala och därefter utvecklade med hjälp av vetenskapliga metoder. Därmed kan man säga att provuppgifterna i stor utsträckning är rensade från eventuella slumpmässiga fel som kan påverka resultatet."
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/hur-konstrueras-de-nationella-proven

Jag har fått lära mig att reliabilitet handlar om att du bör ha en tydlig koppling mellan frågan du ställer och svaret du är ute efter dvs. att bedömningen stämmer med frågan.

På en av frågorna svarade ca 70% av mina elever på något annat än vad som stod i bedömningen att de skulle ha skrivit. De resonerade rad efter rad kring något helt annat än vad som avsågs.
70% är en hög siffra! Man hade kunnat slänga ur sig att det beror på läsförståelsen, men på vår skola har eleverna ett högt resultat på denna del av de nationella proven i svenska. Alltså beror det på att reliabiliteten mellan ställd fråga och önskat svar var låg.

På en annan fråga hade man i uppmaningen till eleverna skrivit att de skulle ha med fördelar och nackdelar. Men i bedömningen stod ingenting om detta utan endast att eleverna skulle resonera utifrån flera aspekter och i flera steg. Varför då inte be om detta i frågan? Har man under utprovningen märkt att man inte kan testa av elevernas förmåga att resonera genom att räkna för- och nackdelar och ändrat bedömningsanvisningen men glömt ändra frågan? Ja, inte vet jag men det är låg reliabilitet.

Jag är inte emot nationella prov som så. Tanken med dem är god, det är bara omöjligt att säkerställa en likvärdig betygssättning på det här sättet. Vill man ha likvärdighet behöver man börja med undervisningen. Ett sätt att göra detta är att släppa sekretessen på proven så att man som lärare får fler övningsuppgifter att arbeta med i klassrummet.

Både i NO och SO har vi stor nytta av de frisläppta prov som finns. Vi använder de flesta av uppgifterna antingen som dom är eller för att göra om och göra liknande upplägg som passar till innehåll och årskurs. Det är så synd att det inte finns fler!

Hur gick det för mina elever då? Helt OK faktiskt. De fick strålande resultat på A2 delen och B delen. På A1 delen missade de en fråga pga av att de inte haft behörig NO-lärare på mellanstadiet och de missförstod vad man skulle skriva i svaret på 2 frågor. En del kom inte ihåg sånt vi arbetat med tidigare och en del kom ihåg allt. Inga nyheter med andra ord! Inga elever kommer att sänka sig, 2 av 109 elever kommer att höja sig.

Nästa termin möter jag nya 7or och kommer påbörja mina 3 år med dem som jag började med de elever jag lämnar ifrån mig. Genom att läsa tillsammans med dem från skolverkets sida:

"De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Hoppas att nästa årskurs kan ta mig på orden och förstå att lära gör man för att få kunskaper, inte för att få bra poäng på nationella proven.