Utmanande undervisning i klassrummet - mina reflektioner

Jag har läst James Nottinghams bok "Utmanande undervisning i klassrummet" och känner att jag behöver få ner mina tankar och reflektioner kring läsningen.

Det är uppenbart att jag och Nottingham inte arbetar inom samma ramar. Hans exempel är till stor del hämtade från miljöer där eleverna är yngre och där läraren verkar ha långa lektionspass med sina klasser. Jag tänker att det rör sig om en traditionell klasslärare som undervisar samma grupp hela dagar. Själv är jag ju ämneslärare på högstadiet och kände därför att en del av det som togs upp inte riktigt går att applicera i mitt klassrum. Men min hjärna började ändå snurra och jag fick idéer och uppslag som jag vill testa på mina elever när läsåret kommer igång.

Att träna på argument:
Jag har tidigare haft debatter med eleverna där förberedelserna helt handlat om att hitta fakta. Nottingham beskriver en metod för att också träna själva argumentationen som jag tänker lägga till.

1. Elev A beskriver sina argument om ett visst ämne. (3 min)
2. Elev B och C ställer klargörande frågor. (2 min)
3. Elev B och C beskriver sedan vad elev A menat. Elev A lyssnar bara.
4. Elev A svarar genom att förklara eller fördjupa sitt argument.
5. Elev B och C ger feedback på argumentationen genom att berätta om styrkor och förklara hur de tror att andra kommer svara om de hör argumenten.

Att få förståelse för begrepp:Jag arbetar som lärare i NO så begreppsförståelse är en stor del av det som ingår i undervisningen. Metoden som Nottingham presenterar känner jag är alltför omfattande för att kunna användas för vilka begrepp som helst men jag tänker testa att använda den som uppstart på de lite större begreppen som energi, elektricitet, material osv.

1. Definiera begreppet ( Vad är elektricitet?)

2. Problematisera begreppet ( Om elektricitet är... hur kan då....?)

3. Bygga upp förståelse (Tabell med exempel och ja/nej/motivering)

4. Reflektera kring lärandet (exempel på frågor: Hur har din uppfattning om begreppet ändrats sedan lektionens början?)

Man kan antingen göra uppgiften i helklass med hjälp av Socrative eller att eleverna får göra i smågrupper och redovisa i slutet eller början av nästa lektion.

Andra sätt som Nottingham använder för begrepp är sk begreppstänjare. Passar in under punkt 3 ovan.
1. Jämför begrepp genom att lyfta likheter och olikheter med andra begrepp.
2. Dialoger kring begrepp
3. Exempel kring begrepp
4. Hålla med eller vara emot åsikter om begrepp
5. Reflektera över frågor som uppstår kring begrepp,

Att kunna mäta lärandet:
Nottingham beskriver hur han använder diagnoser för att få en förförståelse för vad eleverna kan och för att veta om man som lärare lagt sig på rätt nivå. Om eleverna redan kan allt blir de ointresserade samt att du slösar med lektionstid och beröm för sånt som inte är utmanande att lära sig leder inte till growth mindset.

Jag har redan använt mig av t.ex. socrative för att få syn på elevernas förkunskaper men kan utveckla detta mer genom att förklara varför vi gör förtester och ta bort anonymiteten så att det blir mer på riktigt.

10 principer om ansträngning:

1. Använd olika strategier för att öka elevernas vilja att lära sig. Om man inte kan motivera eleverna till att vilja lära sig så minskas eller går lärandet förlorat.

2. Använd läroplanen ( Eh...såklart!)

3. Fastställ inlärningsrelaterade mål. Eleverna kommer längre om de fokuserar på lärandet istället för själva prestationen.

4. Ha med förhållningssätt, färdigheter och kunskaper i undervisningen. Hitta balans mellan att fokusera på de olika delarna. Alla är viktiga för att lärandet ska bli på riktigt och bestående.

5. Förbered lärandet ( Exempel flipped classroom, tydlig terminsplanering, veckoplanering, lektionsplanering) Nästa gång ska vi....

6. Granska inlärning efter FFK. Låt berömen innefatta alla delarna för att få eleverna in i growth mindset.

7. Uppmuntra öppenhet mot lärande och risktagande.

8. Utveckla varje elevs begåvning. Alla kan utvecklas. Det handlar inte om att vara smart. Dwecks teorier om fixed och growth mindset.

9. Skapa en rik återkopplingskultur. Utveckla och utvärdera din återkoppling så att den verkligen tydliggör för eleverna hur de ska gå vidare i sitt lärande.

10. VISA UPP EN UTVECKLINGSINRIKTAD SJÄLVBILD

Kollektivt lärande
Mycket av det som Nottingham beskriver handlar om övningar i helklass. Själv har jag arbetat väldigt mycket för att varje elev ska vara aktiv så stor del av lektionen som möjligt men kanske bör jag hitta en annan balans. Jag hade tänkt att eleverna i början av hösten skulle få reda ut vad som gör en undersökning systematisk och har då letat efter flera olika "myter" som figurerat om olika saker t.e.x. batteritester etc. Boken fick mig att tänka om och nu tänker jag istället att alla elever får samma uppgift och att vi då kan göra kollektiva avstamp i uppgiften och jämföra elevarbeten med varandra. Vilket genomförande tycker ni är bäst och varför? Vilket betyg skulle de här 5 arbetena få, motivera? Men man får också in det enskilda arbetet genom att producera texter samt bedöma andras. Jag tror det kommer bli ett mycket effektivt sätt både för att lära eleverna hur man skriver en laborationshandledning men också för att få in elevernas tankesätt i att alla börjar vi någonstans och alla kommer vi utvecklas . Det första man lämnar in måste på inget sätt vara felfritt och klart. Förhoppningsvis lär de sig också skilja på bra feedback och mindre bra och får upp ögonen för hur effektivt det är för lärandet att lyssna på andra och att se vad andra gör och att ta emot feedback.

LOL + BOB

Vi i LOL har under några terminer arbetat med att utveckla och utmana vår syn på lärande i klassrummet. Du kan läsa mer om vårt upplägg i tidigare inlägg.
Under jullovet gick jag klart kursen om bedömning och betygssättning från Karlstads universitet och när terminen startade igen föreslog jag för resten av gruppen att kursen skulle vara vår stomme för vårens LOLträffar. Såhär gjorde vi:

I samråd med rektorn bestämdes att det var frivilligt för oss att gå kursen men att de som gick klart blev kompenserade med 3 fortbildningsdagar.  Vi i LOL-gruppen gjorde modulerna i förväg och diskuterade under våra planeringsmöten vilka delar av en modul som passade bäst att ta med för att få igång bra diskussioner. Eftersom inte alla behövde gå kursen bestämde vi oss för att lägga upp våra träffar så att man kunde delta oavsett man anmält sig själv eller inte dvs vi såg alla filmer tillsammans och läste texter på plats.

Träff 1 - modul 1 (jan) Vi sätter igång att arbeta kollegialt utifrån kursen om bedömning och betyg Före träffen är det bra om alla skapat ett konto på Lifelongsidan (valfritt)

Vi börjar tillfället med att se på film 1:8 Bedömningsbegrepp - hur pratar vi om bedömning? Därefter diskuterar vi frågorna i 1:9 skriv dina egna reflektioner i lär(o)boken.  Använd begreppen ”summativ och/eller formativ bedömning”, ”validitet”, "allsidighet", ”reliabilitet” och ”formell och/eller informell bedömning” för att beskriva din egen bedömningspraktik. Avsluta träffen med att se på film 1:10.  Under 1:11-1:12 finns sen bra frågor som man kan arbeta vidare om man vill och hinner.              Träff 2 - modul 2 (feb) Det är dags för modul 2 - Vad bedöms? Film 2.1 tillsammans och diskussion utifrån innehålletFilm 2.8 tillsammans och diskussion utifrån innehålletDokumentation i lär(o)boken och 2.9 (frivilligt) Tid att göra klart modul 1 och 2 under 2h på en studiedag Träff 3 - modul 3 (april) 1. Vi börjar träffen med att se filmerna 3.1 Vulkanen och 3.3 Baklängesplanering 2. Dokumentation i Lär(o)boken 3.4 Samstämmighet i min planering Mål: Vilket kunnande, i relation till ämnets syfte, skulle/ska eleverna utveckla under kunskapsområdet? Bedömning: Fångade/fångar din bedömning det avsedda kunnandet? Fick/får du syn på något annat kunnande än det avsedda? Undervisning: Hur stöttade/stöttar undervisningen det kunnande som skulle/ska utvecklas – hur vet du det? 3. Vi ser filmen 3.5 Tidsperspektiv Diskussionsrunda 4. Dags att avrunda genom att skriva i läroboken igen. Allt vi ska bedöma ska vi undervisa om. Fundera själv, över samstämmighetsbegreppet i någon av tänk och skriv dina planeringar för ett kunskapsområde. Utgå ifrån ett kunskapsområde du genomfört nyligen eller ett som snart ska påbörjas. Hur hängde/hänger de tre delarna Mål – Bedömning – Undervisning ihop? Skriv i läroboken, diskutera 3 och 3, presentera kortfattat för stora gruppen . Hur planerar du så att eleverna får träna och utveckla de olika förmågorna i ditt ämne? Har du byggt in en progression i din undervisning? Träff 4 - modul 3 (maj) Läs 3:7 (30min) Se film 3:9 (20min) Reflektion (10min) Gå laget runt och fråga vad man i arbetslaget vill diskutera. Diskutera följande frågor + lagets frågor från reflektionen Vad behövs för att vi ska komma igång med ämnesövergripande arbete? Vad krävs för att komma vidare? Dubbelarbete, hur kommer vi ifrån det? Vi vill få med så mycket stoff och ha kontroll men måste samtidigt ta tid för de nya direktiven som självbedömning mm. Upplevs som att tiden inte räcker till. Hur ska vi tänka? Vad är viktigt? Vilka delar ska vi skala bort? Skriv i Läroboken dina tankar som du har kring ditt/dina ämnen. Din egna reflektion. Vad är svårigheterna och möjligheterna utifrån dig det vi diskuterat idag?Klicka klart modulen Modul 4,5,6 samt slutuppgift Alla får 2 heldagar av fortbildningsdagarna i juni för att göra klart de återstående modulerna samt att skriva sin slutuppgift.  Vi valde medvetet att lägga 2 träffar på modul 3 istället för att rusa in i modul 4. Anledningen är att modul 3 är en modul som passade in på vårt kollegie medan modul 4 innehöll mycket metodtips som vi redan gått igenom vid tidigare träffar. När hösterminen startar är det visserligen dags för nytt innehåll i LOL-träffarna men vi kommer bland annat att lägga tid och energi på att utveckla vårt sätt att förmedla feedback till eleverna och då kommer de sista modulerna att komma tillbaka in i diskussionerna.

Hur är det med validiteten och reliabiliteten i NP?

Nu är äntligen nationella proven i NO både genomförda och färdigbedömda....

Äntligen för att då har jag fått "kvittot" på min undervisning de senaste 3 åren och kan analysera och förändra så att jag blir ännu bättre inför nästa läsår då nästa kull elever kommer.

Eller har jag verkligen det? Hur är det egentligen med validiteten och reliabiliteten på nationella provet i ett ämne som biologi i år 9?

Så här står det på skolverkets hemsida vad gäller de nationella provens konstruktion

"All bedömning ska vara valid (giltig och trovärdig). Det här innebär att den ska pröva rätt saker och göra det på ett sådant sätt att resultaten blir så informativa och användbara som möjligt. De nationella proven ska täcka så stora delar av kursplanen som möjligt, även om de av praktiska skäl inte kan göras så omfattande att allt finns med." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/hur-konstrueras-de-nationella-proven

För mig är det en gåta hur man tänker att man ska lyckas med detta i ett ämne där man uttalat gett läraren rätt att vikta det centrala innehållet. Jag måste nog säga att jag har lyckats vikta både bra och dåligt med tanke på att några av frågorna i A1 delen var mer eller mindre exakt likadana som de frågor jag använt tidigare när jag undervisat om just det innehållet men andra frågor var för mina elever helt nya.

För mig är det ytterligare en gåta hur man tänker när man väljer att fråga på innehåll som inte ingår i årskurserna man avser att testa av. En av frågorna handlade om en ekosystemtjänst som finns uttalad i årskurs 4-6 men inte i år 7-9. På Facebook skrev en lärare som svar på mitt ifrågasättande som svar att meningen med nationella provet är ju att testa av elevernas samlade kunskaper men det stämmer ju inte.

Så här skriver skolverket:

"Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Meningen är alltså att se till att min betygssättning är likvärdig och rättvis. Detta går ju omöjligt att kontrollera om man ställer frågor på sånt som jag inte ska undervisa om. Alltså saknas validitet.

Reliabiliteten då, hur är det med den? Jag och mina ämneskollegor har under samrättningen på flera ställen varit frågande när det gäller reliabiliteten.

Så här skriver skolverket:

"Bedömningen ska också vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet eller mätsäkerhet. För att säkerställa hög reliabilitet krävs att uppgifterna är utprövade i större grupper av elever. De nationella proven är alla utprövade i stor skala och därefter utvecklade med hjälp av vetenskapliga metoder. Därmed kan man säga att provuppgifterna i stor utsträckning är rensade från eventuella slumpmässiga fel som kan påverka resultatet."
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/hur-konstrueras-de-nationella-proven

Jag har fått lära mig att reliabilitet handlar om att du bör ha en tydlig koppling mellan frågan du ställer och svaret du är ute efter dvs. att bedömningen stämmer med frågan.

På en av frågorna svarade ca 70% av mina elever på något annat än vad som stod i bedömningen att de skulle ha skrivit. De resonerade rad efter rad kring något helt annat än vad som avsågs.
70% är en hög siffra! Man hade kunnat slänga ur sig att det beror på läsförståelsen, men på vår skola har eleverna ett högt resultat på denna del av de nationella proven i svenska. Alltså beror det på att reliabiliteten mellan ställd fråga och önskat svar var låg.

På en annan fråga hade man i uppmaningen till eleverna skrivit att de skulle ha med fördelar och nackdelar. Men i bedömningen stod ingenting om detta utan endast att eleverna skulle resonera utifrån flera aspekter och i flera steg. Varför då inte be om detta i frågan? Har man under utprovningen märkt att man inte kan testa av elevernas förmåga att resonera genom att räkna för- och nackdelar och ändrat bedömningsanvisningen men glömt ändra frågan? Ja, inte vet jag men det är låg reliabilitet.

Jag är inte emot nationella prov som så. Tanken med dem är god, det är bara omöjligt att säkerställa en likvärdig betygssättning på det här sättet. Vill man ha likvärdighet behöver man börja med undervisningen. Ett sätt att göra detta är att släppa sekretessen på proven så att man som lärare får fler övningsuppgifter att arbeta med i klassrummet.

Både i NO och SO har vi stor nytta av de frisläppta prov som finns. Vi använder de flesta av uppgifterna antingen som dom är eller för att göra om och göra liknande upplägg som passar till innehåll och årskurs. Det är så synd att det inte finns fler!

Hur gick det för mina elever då? Helt OK faktiskt. De fick strålande resultat på A2 delen och B delen. På A1 delen missade de en fråga pga av att de inte haft behörig NO-lärare på mellanstadiet och de missförstod vad man skulle skriva i svaret på 2 frågor. En del kom inte ihåg sånt vi arbetat med tidigare och en del kom ihåg allt. Inga nyheter med andra ord! Inga elever kommer att sänka sig, 2 av 109 elever kommer att höja sig.

Nästa termin möter jag nya 7or och kommer påbörja mina 3 år med dem som jag började med de elever jag lämnar ifrån mig. Genom att läsa tillsammans med dem från skolverkets sida:

"De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper." http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

Hoppas att nästa årskurs kan ta mig på orden och förstå att lära gör man för att få kunskaper, inte för att få bra poäng på nationella proven.

Mitt Påsklov

Äntligen är det Påsklov!

Jag har förstått att folk ser lite olika på det här med lov. En del anser att det värsta man kan göra mot sig själv är att jobba på lovet medan andra tycker tvärtom. Själv tycker jag inte att det är så svart eller vitt utan jag gör vad jag tycker funkar bäst för mig.

Det här lovet har jag gjort lite olika saker, några mer stimulerande än andra.

Jag bedömer elevarbeten....
Eleverna har skrivit korta texter om 3 olika miljöproblem och efter ett par omgångar av kamratbedömningar fått välja vilken av sina texter de ville få med till sitt betygsunderlag. Varje text är bara på 200 ord men jag har 109 elever, så det tar sin lilla tid. Som tur är börjar jag få in en bra metod för att vara rättvis och effektiv så det tar inte jättelång tid per elev.
Slutbedömningar är alltid spännande till en början eftersom det är då man verkligen ser om uppgiften blev bra eller inte och om vägen dit fick eleverna att utvecklas i rätt riktning. Sen är det ju inte superstimulerande att bedöma så många arbeten. Som tur var visade sig uppgiften vara mycket bra!

Jag fortbildar mig....
När det nationella provet är avklarat ska vi fortsätta vårterminen med teknik. Peppad av föreläsningar och workshops har jag bestämt mig för att det ska bli produktutveckling med fokus på datorspel.
Eftersom jag själv inte kan någonting har jag nu tagit chansen att ägna lite tid åt att lära mig scratch med hjälp av en webbkurs från webbstjärnan som jag fick tips om via twitter. Det tog ett par timmar men nu kan jag stolt säga att jag gjort ett spel med bäckfiskar, sjöstjärnor, krabbor och hajar. Ännu roligare är att jag vill fortsätta utanför kursen och göra spel som är "mina" och inte bara efter någon annans instruktioner.




Jag planerar....
När kursen blev avklarad började saker i min planering gå från luddiga till att mer och mer falla på plats. Så fort all bedömning är gjord ska jag börja författa den "officiella" planeringen med uppgiftsbeskrivning, tidplan och kunskapskrav.

Jag vilar....
Lov är lov! Ingen väckarklocka (förutom barnen), inget springande till bussen med kaffetermosen i högsta hugg. Utflykter med barnen och middagar med släkt och vänner. Gott om tid att gå ner i varv och ladda om batteriet inför nästa period.

Konsten att bedöma ett samtal

Jag kan villigt erkänna att jag i min undervisning tränat vissa kunskapskrav ur Lgr11 mer än andra.
Det beror helt enkelt på att jag har haft svårt för att se hur vissa saker ska genomföras och inte tyckt att eleverna eller jag varit redo.

Typexempel på detta är kunskapskravet om samtal och diskussion.

Motiverar ställningstagande	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utveck­lade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välut­vecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Diskussionsförmåga	I diskussionerna stäl­ler eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskus­sionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Nu går mina elever i 9an så nu är det dags, det går inte längre att skjuta upp!

Under hösten har jag gått en kurs i betyg och bedömning och den hjälpte mig verkligen att lägga upp undervisningen på ett nytt sätt.

Lång historia kort så undervisar jag i NO vilket har ett enormt innehåll och man har alltid känt sig stressad över att hinna få med allt av värde på bara 3 år. Utgångspunkten i min planering har därför varit VAD ska vi läsa om men kursen hjälpte mig att se att det är fel fråga.

Nu har jag istället tittat på terminen funderat över kunskapskraven/förmågorna och försökt få tillfällen till att TRÄNA på förmågan, en första BEDÖMNING och möjlighet till PROGRESSION inom alla förmågor och sen tittar jag på innehållet.

Eftersom samtal och diskussion varit eftersatt så började vi terminen med en första träning. Så här gjorde jag.

I slutet av en lektion visade jag eleverna kunskapskraven ovan och berättade att nästa gång eleverna hade lektion skulle vi träna på att samtala.

Lektionen efter var upplagd såhär:

1. Eleverna blev indelade i grupper om 4-5 elever i varje.

2. Alla grupper fick ett eget rum.

3. Alla grupper ansvarande för att spela in diskussionen.

4. De fick med sig ett papper med 5 allmänt hållna frågor om material.

5. Eleverna diskuterade utifrån frågorna i 15 minuter.

6. Hela gruppen fick tillsammans med hjälp av en matris bedöma hur det gått för 2 av gruppens medlemmar genom att lyssna igenom samtalet.

7. Matrisen skickades in, utan namn på de som blivit bedömda och med en kommentar om vad de tyckte de hade lärt sig.

Här är en del av kommentarerna:

"Vi lärde oss att det är viktigt att lyssna på de andra så att man själv kan vara delaktig."

"Vi tyckte att detta var en ganska svår uppgift då vi hakade upp oss på vissa frågor."

"Vi tycker att det var svårare än vad vi trodde, men vi lärde oss hur man fördjupar sig I olika frågor och för vidare diskussionen på ett bättre sätt. Övningen var väldigt rolig och lärorik."

 "Vi lärde oss mycket om hur man ska diskutera för att nå de högre kraven, hur man fördjupar och breddar osv. Vi lärde oss mer om material och mycket om hur det påverkar oss globalt. Vi breddade diskussionen väldigt mycket och kom in på väldigt intressanta ämnen, som rör samhälle, miljö och speciellt ekonomi. Ett bra tips är att om man undrar något om det specifika ämnet så kan man fråga, förhoppningsvis vet någon annan i gruppen något om det och då bidrar man till ämnesbredden."

Om ett par veckor är det dags för en ny diskussion. Den gången skickas ljudfilen in till mig för bedömning. Ska bli spännande att lyssna på!!!

Flippat klassrum - revolutionärt eller ordinärt?

För ungefär ett år sedan föreläste jag och en kollega om flippat klassrum för en delegation från Tyskland. Under frågestunden i slutet kom en kommentar från en av deltagarna som jag tyvärr inte kommer ihåg ordagrant men på ett ungefär.

- Så egentligen är själva undervisningen fortfarande traditionell fast ni spelar in genomgångarna?

Jag kommer faktiskt inte ihåg hur vi svarade men det är en sån där fråga jag går och tänker på ibland. För det är ju just det som gjorde att jag fastnade direkt när jag hörde talas om metoden. Jag satt nämligen fast i frustration. Frustration över att inte hinna med. Frustration över att jag måste bedöma förmågor hos eleverna som jag aldrig hinner träna eftersom de måste undervisas i stoffet först annars har de ju inget att visa sina förmågor kring. Ganska mycket frustration helt enkelt.

Sen hade vi en studiedag kring flippat klassrum.
Studiedagen hölls av Fredrik Eriksson och började redan en vecka innan med att vi fick länkar till några filmklipp att se och några program att titta lite på. Ganska snabbt in på första klippet fattade jag att det är ju detta jag behöver. Genomgångarna är de samma (fast kortare) men lektionstiden finns orörd till att göra annat.

Ett par år fram i tiden och flippandet rent tekniskt känns som vardag men effekterna gör mig fortfarande förvånad. Tysken hade fel! Min undervisning är inte traditionell längre och tiden jag lägger på att förmedla information i klassrummet är nästan borta. Istället har tiden börjat fyllas av att eleverna får träna förmågor utifrån det stoff de får med sig in i klassrummet från "läxan". Eventuella frågetecken kan redas ut under lektionstid och det stoff som behandlats kan bearbetas till kunskap hos eleverna.

För att ta steget mot det flippade klassrummet krävdes ingen revolution men effekterna av att ha gjort det är allt annat än ordinära!

Här är klippet som fick mig att börja flippa mitt klassrum!