Några dagar kvar innan en underbart ledig sommar övergår till ett nytt spännande läsår.
Även om jobbet inte börjar riktigt än så börjar huvudet växla om och tankarna går mer och mer över till att handla om eleverna och hur vi ska få tiden att räcka till i klassrummet. I vanliga fall har jag alltid avslutat ett moment innan eleverna går på sommarlov men så blev det inte i år. Därför är det inte de vanliga tankarna som kommer där man går och brottas med vilken ordning man ska ta allt och vilka uppgifter man ska koppla till innehållet osv. I år handlar det mer om att sy ihop lösa trådar till någonting bra på så kort tid som möjligt.
Eleverna håller på med ett lekplatsprojekt för att lära sig mer om kraft och rörelse. Idéen till projektet kom efter inspiration från nån facebookgrupp eller på twitter där någon lagt upp ett liknande arbete där eleverna fick gå till en lekplats och med hjälp av QR-koder arbeta med olika uppgifter. Det proffsiga här hade självklart varit att länka till läraren som lagt upp arbetet men jag kommer inte ihåg var jag såg det.
Mina elever läste då om kraft och vi var på väg att gå in på rörelser men jag kunde inte hitta några inspirerande uppgifter med hjälp av boken och eftersom det var så sent in på läsåret behövde det vara något extra speciellt för att hålla motivationen igång. Jag undervisar på en högstadieskola och vi har ingen lekplats. Skolan ligger på en höjd mitt i en idrottsplats. Det finns en stor idrottshall, motionsslingor och otalet fotbollsplaner men ingen lekplats. Jag gillade dock lekplatsidéen så pass mycket att jag inte tänkte en liten detalj stoppa oss. Finns det ingen lekplats får man väl bygga en.
Responsen när jag presenterade uppgiften var över all förväntan. Eleverna accepterade utan klagomål gruppindelningar och satte snabbt igång att planera. Klasserna fick själva välja en gemensam skala och efter en genomgång över vad som skulle finnas på lekplatsen lottades de olika delarna ut och arbetet började.
När jag gjorde grovplaneringen tänkte jag att själva byggandet skulle ta en vecka. Jag hade varit inne i vårt NO/teknikförråd och fyllt en vagn med lagom ambitiöst material som man lätt kunde använda för att bygga lagom ambitiösa modeller. Eleverna tänkte annorlunda :-)
De flesta tittade igenom min vagn med toarullar, tejp, sugrör och annat och nästan alla hittade material att börja med men ganska fort behövde de annat. De ville bygga på riktigt. Det pratades om hållfasthet och säkerhet. Det tog en lektion sen hade nästan alla grupper ställt frågan om de fick gå ner till slöjden eller in till bilden. Snabbt sprang jag före en grupp elever för att hinna fråga läraren i slöjdsalen om det var OK. Lite rädd för att få ett -nej, jag har egna elever att ta hand om! Återigen var responsen fantastisk! Mina elever fick gärna komma in och i mån av plats bygga med vilket material de ville och vilka verktyg som helst.
Timingen var dessutom väldigt bra eftersom det var så långt in på terminen var en del redan klara med sina arbeten i bild och slöjd och fick då gärna använda sin lektionstid till att bygga, gjuta, måla, knyta nät och allt annat fantastiskt kreativt eleverna kom på att de ville göra.
Så var är vi nu? Jo alla eleverna i 3 av 4 klasser har byggt klart sina alster. De står uppställda i salen och väntar på att användas. För den fjärde klassen ser det annorlunda ut. Alla lovdagar, idrottsdagar, temadagar, utflykter och allt annat som drabbar en vårtermin ligger sällan jämnt fördelat. En av mina klasser blev av med hälften av sina lektioner i NO, en klass hade alla sina intakta och de 2 andra missade en del men inte många. Nu har jag problem! Jag vill inte ta ifrån eleverna möjligheten att bygga klart men samtidigt vill jag att vi ska gå in i nästa fas dvs. att använda lekplatserna för att förklara kraft och rörelser. Jag tänker och tänker....får se var jag landar.
Återkommer!
